nu är det dags för mig att prata musikal. jag vet att det är några som väntat på detta så nu bestämde jag mig för att ta tag i kragen. jag är ju alltså med som dansare i musikalen dirty dancing. det är en uppsättning utav medborgarskolan som startat något som heter showskolan. varje år hålls det audition för en ny typ av musikal, man lär sig allt som har med musikaler att göra (rekvisita, musik, dans, sång, kostym, smink m.m) och bygger tillsammans upp en uppsättning. i år är det då första året för denna showskola som är under regi utav fantastiska Agneta Granqvist. eftersom jag och emma (gymnasiet) har varit med och satt upp ett x antal föreställningar hade vi koll på läget, men musikal visade sig vara något helt annat och jag har fått enormt mycket lärdom utav det här! vi satte igång i februari och sedan dess har det bara rullat på. vi har snickrat, sytt, målat, dansat, sjungt, repat men framför allt haft fruktansvärt roligt! vi är en ensembel på 30 personer (+scenarbetare) som har blivit en enda stor familj. fram till premiären den 9 oktober hade vi ett litet hopplock i form av en smygtitt på 30 minuter, som vi visade upp lite här och var för att locka folk till föreställningarna. vi var på fallens dagar här i trollhättan, fridamäss i vänersborg, marknadsdagar, etage på överby köpcentrum och på torp samt medborgarskolan i uddevalla. vi har nu haft två föreställningar på hebeteatern i thn, två på folkets hus i vbg och kommande är en på östraboteatern i uddevalla och kulturbruket i mellerud. snart är det alltså slut och den mottagningen vi fått är helt fantastisk! vi har fått stående ovationer och jubel varenda föreställning. det är inte klokt. vi har fått lovord från tidningar och hemsidor, blommor och dagens ros och alla säger att det här behövde vi verkligen, ni är ett lyft för alla människor just nu! jag blir rörd till tårar bara jag skriver om och tänker på det.

att stå där på scenen, med en föreställning på 120 minuter, sminkad och klädd upp över öronen, med svetten och tårarna som rinner, ben som skakar och ansiktet som ler och få se en helt fascinerad publik, höra alla applåder och jubel, ta emot blomma efter blomma och bara ta in den härliga 'time of my life'. det gör det värt varenda minut vi slitit med detta. man glömmer alla sena kvällar, uppbokade helger, griniga stunder, felaktiga danssteg och ibland sneda sångröster. man bara lyfts upp över skyarna och känner att 'wow, det här har jag varit med och skapat'. det går inte att beskriva mer ingående än så. det är något man måste vara med om för att förstå. det adrenalinet och den kicken som infinner sig.. ja det är helt obeskrivligt.

så nu, när det är mindre än två veckor kvar utav vår resa, infinner sig saknaden och det kommer att bli ett hål i mitt hjärta när vi skiljs åt, inte för alltid, men från den här upplevelsen. från dirty dancing. ingen har någonsin satt upp den klassiska filmen som musikal förut i sverige. vi är de första och jag ger mig den på att vi också blir de bästa. bättre än dirty dancing 2009 blir det nog inte. jag vill avsluta med att tacka alla underbara människor som vi fått sånt enormt stöd från under tidens gång; alla som tittat på oss och trott på oss. och framför allt agneta. du är den du är och det kan ingen ta ifrån dig. STOR kram!